Hemresa och dagens Noam
Idag bär det av hemåt på semester till Sverige. Landar tidigt på fredag morgon.
Dagens Noam: När jag packade idag kom Noam springandes med ficklampan och gav till mig och sa:
"- Pappa den här ska vi ha om det blir strömming i Sverige!"
Det var förstås strömavbrott min käre son var orolig över...
Hoppas vi syns i Sverige.
Vi kommer försöka få igång våra gamla mobilnr för den som vill nå oss.
Utställningen, dag 19 tror jag.
Inne i en svartvit period nu. "Zebra" är i akryl och mäter 40x30 cm.New guard
Häromdagen lyckades jag köpa loss den här killen från sopgubben för en dryg tjuga. Armarna är lösa och han har ett hål i skallen annars är han intakt. Han har redan skrämt livet på både Mimmi och mig ett par gånger så nu får han vakta huset när vi åker på semester.Mimmi
Min kära fru börjar vänja sig vid nya frippan!Skolavslutning
Skolavslutning: Övre raden fr vä:Miss Roksa, Miss Vijaja och Miss Mony. Nedre fr vä: Connor, Laura, Noam, Andre, något syskon, Alex, Jump, Te Sinh och Emma.Mossiga stereotyper
Härom dagen skulle vi köpa ny duschtvål här i Phnom Penh och åkte en sväng förbi en välsorterad butik vid namn U-Care (en något mer kommersiell motsvarighet till Apoteket). Efter att ha stått en stund framför hyllan med duschtvålar och läst kunde jag inte sluta skratta. Att producenter könsmärker kläder för flickor och pojkar med såväl färgkoder som symbolspråk har nog de flesta reflekterat över någon gång. Ja, ni vet - rosa,färgglatt, blommor, pnuttinutt och pussigull för flickorna respektive svart, blått, grått, actionmotiv, superhjältar, bilar osv för pojkarna - allt för att upprätthålla stereotyperna om vad som är manligt respektive kvinnligt istället för att prata mänskligt.
(har till min glädje sett att några barnkläderkedjor i Sverige försökt gå mot en generell glatt-och- snyggt -för- alla-stil på sistone)
Tillbaka till tvålen. Där har jag hamnat framför hyllan som är märkt: For Men. Viktigt! så att ingen man eller kvinna skulle få för sig att lukta fel. Nu till vad tvålproducenterna tycker appelerar oss män och de tror tydligen att vi antingen är fyra år för det är samma retorik som används när det ska säljas "tuffa" actionleksaker på killavdelningen i leksaksaffären (att flickor mår bäst av att sitta still och leka vet ju alla. De ska ju ändå bara stå i köket som vuxna) Undantaget är Axe ´s Hang-Over duschgel (eftersom alkohol e för grabbar, eller hur grabbar, Bira, bira, bira, bärs, bärs bärs!)
Adidas duschgel-serie för män heter exempelvis: Sport field, Victory League, Ice Dive, Team Force, Blue Challange, Game Spirit. Tuffa grejer eller hur grabbar! Att kvinnor ägnar sig åt sport, tävling, utmaningar finns inte i Adidas värld. Nej, för damerna erbjuds tex. Daily Scrub och Soft Cotton som alternativ. För kvinnor är ju mjuka och tycker om att vara fina.
Adidas behöver träffa min syrra, värsta vinnarskallen söder om Slussen - hon lät aldrig mig vinna ett enda spel i vår barndom. Eller min fru för den delen som inte spelar hellre än att riskera att förlora.
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta när man ser sånt här. Själv köpte jag ingen av produkterna men handlade lite andra grejer. Framme vid kassan lev det garv ändå för där fanns kondomer i storlek extra stor med en svart HÄST på förpackningen. De hette Big Boy förstås.
Tv-serietips
Jag har ingen aning om serien Damages har sänts i Sverige men jag rekommenderar den till alla som inte har sett den. Glenn Close och övriga skådisar är kanon och jag kan inte vänta till jag får se ett avsnitt till.
Det finns musik och sen finns det musik...
Abbelibabba har äran att presentera Speak the hungarian rapper!
Utställningen - Ett verk om dan, dag 18 - "Adam and Steve"
Då är den sista tavlan i serien äntligen klar. "Adam and Steve" är i olja och akryl och har måtten 25x20 cm. scrolla ner för att se hela serien tillsammans.Hela serien
Och såhär ser hela "Adam&Eve, Ada&Eve, Adam & Steve-serien ut ihop.Bad i Mekong
I söndags var vi ett gäng som hyrde en båt och åkte två timmar uppströms Mekong. På grund av högvattnet låg det mesta av stranden under vattnet och strömmen var stark och kul (men vi fick hålla i barnen).Saker som hänt
- Igår var det introduktion en ny förskola som ska öppna i stan på mitt stamcafé Livingroom. Hela stans familjer med småbarn hade samlats och frossade i kaffe och mat. När vi kommer ut på gatan står barn i nio-tio-årsåldern på byggarbetsplatsen över vägen och langar svintunga säckar med byggrester i en container. Jag tänkte på Fogelströms Stockholmsskildringar från början av 1900-talet igen.
- En av vakterna på Mimmis jobb har förlorat sin fru. Nu bor hans lille son med honom i ett rum bakom ambassaden. Lille Pegh är lika gammal som Noam och får hänga med pappa på jobbet hela kvällarna innan han får gå och sova. Nu har han fått en trehjuling av oss som han cyklar på och lite andra leksaker. Han vågade komma och leka i vårt hus en gång när pappa följde med. Han blir så glad när Noam kommer och de springer runt runt och skrattar när de ser varann. Men Pegh vågar inte följa med oss själv hem och leka än.
- Noam skriver av allt han ser för tillfället och är en hejjare på bokstäverna. Problemet är att han lär sig dem på engelska och svenska samtidigt och försöker ljuda med olika ljud när han vill skriva egna ord. Han ritar fortfarande otroligt mycket och fantastiskt bra. Annars har det varit mycket fotboll på sistone och han verkar tycka att det är riktigt roligt nu. Pappa måste vara kommentator förstås och Noam är Hammarby annars går det inte att spela. Men han ska fortfarande bli balettdansör ;) (eller breakare)
- Jag har hittat en ny polare i Parag. En indisk herre med lika galna idéer som jag som jag bjöd in till vår art class. Han är en handyman med bakgrund inom design som har en egen verkstad. Han har börjat lära mig lite screenprinting och det verkar som min dröm om att få trycka egendesignade t-shirts kan bli verklighet inom en snar framtid.
- Mimmis nya kollegor inför hösten börjar droppa in på besök och alla vill åt vårt fina hus när vi åker förstås ;)
Karl-Anders, Martina och Per kommer ersätta Erik och utöka kontoret efter sommaren. Per verkar gilla fotboll - tjehoo äntligen någon att kanske kolla boll med? Det visar sig väl att han är djurgårdare eller nåt annat hemskt ;)
- Skrivandet går sakta men säkert framåt men lossnar inte riktigt. Måla är för roligt just nu - det är hårt att vara allkonstnär! ;)
- Härom helgen var jag ooch Frida på khmerdisco vilket var en upplevelse (förrutom att jag var längst på haket och vi var de enda vitingarna). Den första generationen khmerer som får uppleva fenomenet disco gör det verkligen till fullo. Det var som ett högstadiedisco med unga vuxna. 10 snabba låtar - tre tryckare, stänga av musiken vid refrängen på de poppis låtarna så att alla på dansgolvet kan skrika ut den istället. vi satte oss med en full kille vid det enda lediga bordet och jobbade på att vara trevliga. Det visade sig dock att den fulla killen var hallick och ville sälja sälja sina fyra" flickvänner" till mig. Vi var tvungna att gå till sist för att han inte ville lämna oss i fred.
- Fredagen den 13:e juni landar vi i Sthlm för sommarsemester. 19:e drar vi till Gotland och den 15:e juli åker vi tillbaka med mellanstopp i Laos hos Erik. Väl mött i stan eller på rosornas ö.
-
Sorg
För en tid sen dog en släkting till en av chaufförerna på Mimmis jobb i aids. Fastern eller om det var mostern efterlämnade sex barn i åldrarna 16 till tre. Eftersom ingen kunde ta hand om alla barnen splittrades syskonen på flera släktingar. Vi har försökt hjälpa dem lite genom att skicka med mat med Mimmis kollega när han har besökt dem i helgerna. Förra helgen fick vi höra att treåringen (som var sjuk i aids) verkade något bättre.
På tisdagen fick vi beskedet att hon var död. Varför ska små barn få dö ensamma och rädda utan sina föräldrar? Hur ska det äldsta syskonet som låg och höll om sin syster hela natten när hon dog leva vidare?
Det är lätt att tro att saker går framåt i det här landet när man ser alla nya hus, caféer och flashiga hotell som byggs inne i Phnom Penh men på landsbygden är det fortfarande rena medeltiden. Ibland känns allt bara så hopplöst...