Sneak peak från projektet Boken

Hon med flickan som hade kjol utan byxor under redan i april lägger på nytt läppglans och lägger det ena benet över det andra precis när snyggpappan lägger ett lång ben över staketet med sin son på armen istället för att ta grinden som alla andra. Anton har inte sett honom här förut men minns att Maja pratat om snyggpappan hon såg i parken i helgen. Det måste vara han.

Det märks at han är ganska ny i parken, har troligtvis precis inlett pappaledigheten. Vecka ett gissar Anton. Han har fortfarande jobbstassen på sig; mörk kostym som ser dyr ut, skjorta men verkar ha slängt slipsen precis innan han gått ut, kommit på sig själv att han inte behöver plåga sig med strypsnaran. IBooken i designat case som ett självklart attribut, slimmad mobil nära till hands i bröstfickan och tankarna kvar på jobbet. Ett annat tempo i kroppen.

  Sätter ner sin trötta son i babygungan utan att lätta något på hans klädsel eller ta av mössan trots att solen ligger på just där. Slänger sitt charmigaste hej mot läppglanserskan med uppenbar osäkerhet om man hälsar på andra eller inte i parken. Hon nickar tillbaka och är på väg att inleda en konversation men kostymen är redan nere på bänken och fiskar upp datorn i knät.

 

Anton har parkerat sig på bänken längs åt vänster från ingången på lekplatsen sett och Love kryper ut och in ur tåget utan att söka hans uppmärksamhet för en gång skull. Han har försett sig med både latte och två Metro dagen till ära, en att läsa och en att sitta på, och känner sig nöjd över sitt planerande av morgonen. Öppna förskolan öppnar inte än på en timme men morgonsolen börjar tina dagen så det gör ingenting så länge det inte behöver bytas blöja. Metro har en rolig seriestripp om sköldpaddan Elvis som brukar vara det första han kollar innan han läser kolumnen och sen artiklarna. Borta vid gungorna sitter kostymens son still i gungan som nu har tappat all fart och tittar vädjande på sin pappa. Han iakttar hur kvinnan vid gungan bredvid så smått börjar flytta över till en position mellan de två gungorna och ger fart åt både sitt eget barn och kostymnissens. Han är helt fångad i något på skärmen och har dessutom headsetet till mobilen i örat.

Anton skakar på huvudet för sig själv och återgår till tidningen.

 


Kommentarer
Postat av: Katja

Ah! Äntligen fick jag ett litet smakprov på manuset jag bara hört talas om. Självbiografiskt, tycks det. Jag ser verkligen fram emot att få läsa mer, det här gav mersmak. Om du vill ger jag dig gärna n feed back och handfasta skrivråd- men bara om du vill det. Jag kan redan från det här märka
att du har en röst - tro mig, jag har läst hur många sidor som helst med texter utan att höra något. Här däremot hörs en fräsch ung röst tydligt redan. Säger skrivarfröken som aldrig ljuger om texter.

2008-04-23 @ 17:36:14
Postat av: Mamma

mamma kanske inte är den mest objektiva läsaren men jag vill läsa mer...det här gjorde mej både nyfiken och stolt...bra Abbe!!!

2008-04-24 @ 19:05:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback