abbelibabba

Det är jag som har en ny mäklare på telefon som vill visa ett hus. Mimmi är på jobbet och jag på väg från eller till någonting.

Det har blivit väldigt mycket om mina och Noams förehavanden här i Kambodja men mindre om min käraste och hennes intryck av jobb och det nya landet. Och ni är många som undrar både vad hon gör och hur hon mår. Här kommer därför hennes egna ord:

A: - Hur mår du egentligen Mimmi?

M: - Mycket bra tack lite trött.

A: - Varför är du trött?

M: - För att jag går på så många möten och jag förstår ingenting. Dessutom börjar jag jobba halv åtta och det är alldeles för tidigt.

A: - Vad handlar alla möten om?

M: Idag har jag haft möte med Johan som är regional handläggare för Mänskliga rättigheter från Bangkok. Vi ska tillsammans ta fram MR-indikatorer för Kambodja. Hur man kan mäta utvecklingen av mänskliga rättigheter och det är ganska svårt. Sen har jag haft möte på Forum Syd och pratat om vilket taskigt läge civilsamhället har i det här landet. Sen har jag träffat FNs mänskliga rättigheter-kontor och pratat om läget i landet och deras fortsatta stöd från Sida. Jag ska iallafall jobba med mänskliga rättigheter, vilket jag inte har någon bakgrund inom men det verkar bli mitt huvudområde. Mycket som är nytt och jag är trött som en bebis på kvällen.

A: Hur ser dagarna ut i övrigt?

M: - Börjar för tidigt men har 5 minuter till jobbet med ben eller bil. Jag har lunch mellan 12 och 14 och då kommer jag hem och får träffa Abbe och Noam. Det är bra. Då känns det inte som om jag är borta så mycket och Noam har precis kommit hem från skolan då. Vi slutar vid fem men det är bara jag som går då. Alla är snälla och trevliga på kontoret  och det verkar vara ett bra ställe. Sen har vi fått mycket frihet att kolla på hus på arbetstid och så.

A: - Så hur trivs du i Kambodja då Mimmi?

M: - Jo ja trivs mycket bra. Men jag börjar bli sugen på att se något utanför Phnom Penh nu. Snart får nån komma hit så att vi får en anledning att åka till stranden.