abbelibabba

Detta är jag väl medveten om efter ett år här men ibland blir det bara för mycket.

Idag skulle jag och Noam och handla i mataffären som vanligt. Vi hinner plocka på oss några varor i korgen när Noam plötsligt nyper tag runt snoppen och utropar: Kissnödig! med panik i rösten. Kastar upp honom på armen och rusar mot ingången från garaget där toaletterna finns men där står två killar och plockar upp varor och stoppar mig. Jag försöker snällt: Come on, it´s an emergency, he has to pee, I leave my groceries and my wallet if you want to! Tror ni de flyttade sig?

- No, sir you have to go around.

Försöker lite snällt men desperat igen då Noam skriker på armen och jag inser att jag strax står nerpissad om inget händer.

Samma svar igen.

Vänder på klacken och rusar med Noam på armen genom den ganska stora affären, ut genom kassorna, upp i garaget och hinner nästan fram till muggen innan Noam kissar ner halv sig själv, halvt mig och resten över toaletten. Svär för mig själv men försöker inte visa för Noam hur arg jag är - så han inte skulle tro att det var honom jag var arg på.

Tvättar av oss och går in i affären, samma ingång där jag blev nekad att gå ut. Grabbarna står kvar och jag kan inte hålla mig.

- What the hell do you think. That I´m trying to steal something by saying my son has to pee. I come here every fucking day. Youre so fucking stupid, answer me what are you thinking about, he is three years old and need to go to the toilet for godsake....

Och vad får man som svar?

Det där jääääävla leendet....

Ni vet säkert själva hur man reagerar på nån som garvar åt en när man är vansinnig....

Jag slänger ur mig nåt om stop smiling and answer me osv men inser strax att jag inte har nåt att hämta...(ska sägas att grabbarna pratade flytande engelska också, så det var inte där problemet låg)

...för de bara fortsatte att le sitt förbannade trevliga leende.

AAAAAAaaaaaaaaaarrgggggggghhhhhh!