En helg i Kep
Med Noam i tryggt förvar hos mormor i Phnompan skulle jag och Mimmi ge oss ut på vägarna med målet inställt på kuststaden Kep. Att hitta rätt i Kambodja är inte det lättaste trots att det nästan bara finns en sfalterad väg att åka på. De undantag som finns gör en dock mer än lovligt osäker eftersom man vet att inget kan indikera en felåkning i form av skyltar. Med hjälp av trevliga vägvisare och god körning klarade vi oss ganska bra trots allt. Asfalten är som tvättbrädor med gropar i och det är den bra vägen vi talar om nu. Fyll sedan vägen med lösdrivande hundar, kossor, ankor, 10-åringar på moppar, överlastade bilar, minibussar och lastbilar. Ingen har körkort och tuta och kör är regel nummer ett. Mimmi kom in i tempot och jag höll i mig. Ett par flygresor blev det och en bil försökte prejja oss under en omkörning annars var det lugnt.
Väl framme vid The Crab Market var det inte långt till vårt hotell Champey Inn. Den övervintrade fransmannen Nicolas öppnade stället för 7 år sen och hade inte jobbat på underhållet sen dess tror jag. Små bungalows runt en pool med yvig vegetation. Regnskogen och de lummiga bergen bakom - havet och fiskebyn framför, en otrolig inramning. Cikadorna tävlade ii oljud och hundarna jagade varann under månen på natten och vi hade lite svårt att sova. Att Nicolas sparade på elen till fläkten på natten och att vetskapen om att glipan mellan vägg och tak fanns för råttorna gjorde inte saken bättre. Vi tog oss genom natten men när Mimmi såg råttan i glipan under taket bästämde vi oss för att flytta den kommande natten. Härligt med toa och dusch på den lilla innergården dock. Skita under stjärnorna går inte av för hackor ;)
Middagen på kvällen innan intogs för övrigt på trädkojehotellet Veranda tillsammans med goda cocktails. Vi hann med en promenad också. Oj, vad jag har saknat att gå. Härligt att ta strandvägen längs havet och titta på alla gamla kolonialhus som nu var ruiner. Allt skövlades när vietnameserna besegrade Khmer Rouge (som hade sin lyxbadort i Kep). Kep var också fransmännens badort nummer ett under 20-talet och framåt. Man kunde anat hur champagnen flödat där i de väldiga kåkarna. Vi tog en drink på ett nybyggt horhotell innan vi fick syn på La Villa. En hundra år gammal kåk som renoverats och nybyggda bungalows runt ett stort grönområde. Runt huset slingrade sig en gammal trädrot som bevarats och nu växte både genom och runt väggar och tak. Vi var tydligen deras första gäster och viljan till service var stor även om kunnandet och resurserna inte riktigt fanns än. De hade just fått el till den delen av staden. Vi beställde middag till lördagen på fredagen "- Fried rice and shrimp/squid is that good?", kvällsdrinken: "- You should really try the gin and tonic!" det visade sig att baren saknade shaker och mer avancerat än gt och rom/cola blev det inte. Man fick känslan av att nån kastade sig på moppen till marknaden utanför varje gång vi frågade efter något vid bordet: Pineapple!(blick mot köket och nickning tillbaka) yes, we have!
Dag 2 åkte vi ut på Rabbit Island som låg 25 minuters fiskebåtsresa från piren. Vackert och härligt att åka båt. På Rabbit Island var allt fortfarande som det säkert varit sedan urminnes tider. Grisarna bökade i strandkanten, hönsen var överallt osv. Regnskogen som dramatisk kuliss bakom strandremsan och en restaurang hade riggats upp i ett enkelt skjul. Beställde räkor och krabba som de gick ut och hämtade levande ur havet innan de åkte i pannan. Med färsk peppar och chili och vitlök smakade det utmärkt. Vi fick dock blunda för att tuppen badade i karet där grönsakerna sköldes och att flugorna var överallt. Småkycklingarna gillade att ränna runt fötterna trots vild fotsvett och sandskvättningar.
Tillbaks på hotellet blev det som sagt gt och mat innan vi la oss i sängen och läste. Då kom stormen! Vårt rum med fönster åt tre håll och havsutsikt lystes plötsligt upp av blixten och efter en halvminut kom en åska så mäktig som jag aldrig tidigare hört i mitt liv, den tog aldrig slut. Tittade fascinerade på skådespelet en stund innan det började skrämma oss att stå ute och vi nöjde oss med ljusskenet och skakande väggar i sängen. Sov gott till nio dagen efter och fick en hemkomponerad frulle innan det bar ut på vägarna igen.
En härlig helg tillsammans med Mimmi men det var mysigt att få en bamsekram av Noam när vi kom hem till Phnompan igen.
Väl framme vid The Crab Market var det inte långt till vårt hotell Champey Inn. Den övervintrade fransmannen Nicolas öppnade stället för 7 år sen och hade inte jobbat på underhållet sen dess tror jag. Små bungalows runt en pool med yvig vegetation. Regnskogen och de lummiga bergen bakom - havet och fiskebyn framför, en otrolig inramning. Cikadorna tävlade ii oljud och hundarna jagade varann under månen på natten och vi hade lite svårt att sova. Att Nicolas sparade på elen till fläkten på natten och att vetskapen om att glipan mellan vägg och tak fanns för råttorna gjorde inte saken bättre. Vi tog oss genom natten men när Mimmi såg råttan i glipan under taket bästämde vi oss för att flytta den kommande natten. Härligt med toa och dusch på den lilla innergården dock. Skita under stjärnorna går inte av för hackor ;)
Middagen på kvällen innan intogs för övrigt på trädkojehotellet Veranda tillsammans med goda cocktails. Vi hann med en promenad också. Oj, vad jag har saknat att gå. Härligt att ta strandvägen längs havet och titta på alla gamla kolonialhus som nu var ruiner. Allt skövlades när vietnameserna besegrade Khmer Rouge (som hade sin lyxbadort i Kep). Kep var också fransmännens badort nummer ett under 20-talet och framåt. Man kunde anat hur champagnen flödat där i de väldiga kåkarna. Vi tog en drink på ett nybyggt horhotell innan vi fick syn på La Villa. En hundra år gammal kåk som renoverats och nybyggda bungalows runt ett stort grönområde. Runt huset slingrade sig en gammal trädrot som bevarats och nu växte både genom och runt väggar och tak. Vi var tydligen deras första gäster och viljan till service var stor även om kunnandet och resurserna inte riktigt fanns än. De hade just fått el till den delen av staden. Vi beställde middag till lördagen på fredagen "- Fried rice and shrimp/squid is that good?", kvällsdrinken: "- You should really try the gin and tonic!" det visade sig att baren saknade shaker och mer avancerat än gt och rom/cola blev det inte. Man fick känslan av att nån kastade sig på moppen till marknaden utanför varje gång vi frågade efter något vid bordet: Pineapple!(blick mot köket och nickning tillbaka) yes, we have!
Dag 2 åkte vi ut på Rabbit Island som låg 25 minuters fiskebåtsresa från piren. Vackert och härligt att åka båt. På Rabbit Island var allt fortfarande som det säkert varit sedan urminnes tider. Grisarna bökade i strandkanten, hönsen var överallt osv. Regnskogen som dramatisk kuliss bakom strandremsan och en restaurang hade riggats upp i ett enkelt skjul. Beställde räkor och krabba som de gick ut och hämtade levande ur havet innan de åkte i pannan. Med färsk peppar och chili och vitlök smakade det utmärkt. Vi fick dock blunda för att tuppen badade i karet där grönsakerna sköldes och att flugorna var överallt. Småkycklingarna gillade att ränna runt fötterna trots vild fotsvett och sandskvättningar.
Tillbaks på hotellet blev det som sagt gt och mat innan vi la oss i sängen och läste. Då kom stormen! Vårt rum med fönster åt tre håll och havsutsikt lystes plötsligt upp av blixten och efter en halvminut kom en åska så mäktig som jag aldrig tidigare hört i mitt liv, den tog aldrig slut. Tittade fascinerade på skådespelet en stund innan det började skrämma oss att stå ute och vi nöjde oss med ljusskenet och skakande väggar i sängen. Sov gott till nio dagen efter och fick en hemkomponerad frulle innan det bar ut på vägarna igen.
En härlig helg tillsammans med Mimmi men det var mysigt att få en bamsekram av Noam när vi kom hem till Phnompan igen.
Kommentarer
Trackback