abbelibabba

Igår föll den första snön för hösten och praktisk som jag är började jag direkt tänka på hur länge jag skulle kunna cykla till jobbet, hur huset på Gotland kommer stå sig under vinter och så vidare. Noam började sjunga. Plötsligt hör jag hur han går bredvid mig och nynnar på nåt som låter som Jingle Bells och när jag tittar dit går han med ansiktet upp mot de långsamt fallande Disneyflingorna och försöker fånga dem på tungan medan han ler med hela ansiktet.