Du är vad du bär
Det är iallafall vad de tycks tycka i Hong Kong. Här dansar de stora elefanterna och folk var i största allmänhet snygga upp uppklädda till tänderna. En kväll var vi hembjudna till några kompisar till Parag och Christiane som var från Lichtstenstein (äh, jag får inte till det rätt). De bodde på motsvarande 41 våningen med glasfönster från golv till tak och jag tänkte på min stackars höjdrädda mor när jag stod där och blickade ut över skyskaporna i natten. De bjöds vin, ost och choklad och allt ätande och drickande föregicks av en liten föreläsning om vad det var vi skulle stoppa i munnen och visst går man på det enkla tricket precis som med all annan reklam. Någon som passionerat talar om mat gör allt så mycket godare om det inte går till överdrift förstås. Roma, som herrn i huset hette gjorde det halvt på allvar, halvt på skoj och var en hejare på att snacka.
Jag kände mig för övrigt som den fula kusinen från landet var jag än gick, speciellt på kvällarna då alla hade stylat sig lite extra.
Edit: Mitt förra inlägg var för övrigt nummer 666 i ordningen och det vet vi ju vad det betyder...
Kommentarer
Trackback