Back from Nam
Trötta landade de sju Saigon- och Nha Trang - resenärerna i Phnompan runt niorycket. Bussen startade vid ett från Saigon och busschaffisen måste varit bakis så långsamt som han körde i landet av köra-fort. Trettio höll han på de fina vägarna i Vietnam och saktade sen ner efter gränsen. Så kändes det iallafall. Han hann med att köra på en ko (den överlevde oskadd) och fastna i en mötande lastbil. I en halvtimme stod alla ute i ingenstans medan köerna växte och vi trodde vi skulle få sova i bushen eller bussen.
Själv hamnade jag bredvid en dam från Kanada med mundiarré nonstop i sju timmar. Jag försökte läsa, ta hand om Noam och sova men kvinnan hittade nya inledningar till samtal. Trevlig var hon men ändå.
Barnen var tappra som få och Noam har fått vara frisk större delen av veckan trots allt.
Saigon ska nog upplevas som shoppingstad utan barn. Hotellet var ett skämt för övrigt - fimpar, dammhundar, ölburkar och skor under sängarna, 30 minuter för att fixa fram en extra kudde (som jag fick fixa själv) och sen ville det ha 50 dollar natten för besväret att vistas där, jo jag tackar ja.
Alla försökte för övrigt att blåsa en hela tiden - är inte riktigt van vid det. Joel och Sofia åkte nog på den värsta första dagen då de fick skjuts runt stan tillbaka till utgångsplatsen med en diff på 30 meter för 14 dollar. Som hittat!
Nu väntar MIN säng! Tjehoo!
Kommentarer
Trackback