abbelibabba

Det känns inte...för er som undrar.

Det är bara att det engelska orden för det jag vill säga liksom har sorterat sig själv före de svenska när de ska ut ur munnen. Jag kopplar fortfarande ganska lätt om till svenskan som nu när jag skriver.

Men ibland när jag pratar så hör jag hur jag Silverstedtar mig och svenglishar med orden innan jag hittar rätt.

För att riktigt krångla till det för hjärncellerna så tvångsmatar jag in så mycket khmer jag orkar och försöker få den att komma ut i begriplig form för stackars Nak som tappert tränar med mig.

Imorgon får jag ytterligare en chans att slippa fraserna då Chenda kommer till oss igen vid nio. För er som inte hängt med bloggen är det Pias maid som vi har på besök två dar i veckan för att bekanta oss med. Ni hör hur familjärt jag försöker linda det - hon ska troligen laga käk åt oss helt enkelt när Pia flyttar hem i juni. För att jag ska känna mig lite bekvämare med att ha någon hemma har jag dock gjort det till mitt mission (ettan kom, tvåan kommer så småningom) att lära Chenda europeisk matlagning. Jag ska försöka snappa (gills inte va?) upp ett och annat ur khmermatlagningskulturen (ett ord, syrran!) också givetvis. Dels för att vi inte vill byta ut hela vår matsedel mot khmermat och dels för att det kommer vara lättare för henne att få fler jobb om hon kan laga europeiskt när vi åker hem. Vi har hittat en spännande matlagningskurs som en restaurang håller också, bara veggo tror  jag.

Skype funkar. Känns otroligt high-tech (nja) att sitta och snacka gratis via datorn. Tack till syster och mor som ringt redan, fler samtal önskas. Ring på svensk morgon mellan 6.00 och 8.00 - då lunchar vi eller från 14.00 och några timmar framåt då det är kväll här. 

Noam ropar: - No, no! hela tiden så han freder sig nog på skolan i alla fall. Han frågar hela tiden vad alla saker heter på engelska och lär sig nya ord varje dag. Det här kommer gå som en dans. Men så är han ju ett geni också.

That calls the day! (Tvån kom)

Kom igen nu Bajen, spöa råttorna i puckeyn!