abbelibabba

Härom dagen utbrast Noam plötsligt: Jag har en kompis som är två år och går på gatan!
Jasså, där ser man.
Jag vet iallafall att Noam har hittat en riktig kompis i Casper. Casper är jämngammal med Noam och son till Sara och Bernard. Sara är Fridas storasyster och har bott här sedan -98. Frida gick i grundskolan ihop med Mimmi i Sjöbo.
De bor dessutom ett kvarter från ambassaden.
Nu har grabbarna lekt två dagar ihop och båda två vaknade i morse och började prata om varann och gårdagen. Det måste väl vara kärlek?

Är fortfarande arg för att allt sket sig med huset. Kunde inte frambringa mer agg mot värdinnan idag och började lägga skulden på den lokalanställde förhandlaren idag istället. Det kröp tydligen fram att han inte gillade huset och uttryckte det väldigt högt och fritt. Det tände mina tankar på att det egentligen är han som har satt sig i ondo hos värden och missat hela dealen med flit - för att han inte ville ha med henne att göra. På måndag kommer Yvonne tillbaka från Vietnam och jag hoppas få rätsida på vad som egentligen hände när kontraktet skulle skrivas på. Till råga på allt så ställde mäklarn in dagens husvisning också. Nu börjas det igen, GRRRRRRR!

Imorgon har Mimmi ledigt och hon och jag tänkte fly ut till kusten. Kuststaden Kep är målet och Noam får stanna med mormor i Phnompan.
Värmen är riktigt jävlig nu: 32 grader redan klockan nio på morgonkvisten och solen kokar hjärnan hela dan sen. Framåt eftermiddagen går jag in i väggen och bara måste sova en stund. Idag däckade Noam på golvet (svalt), Katja på soffan och jag i sängen. Huvudvärken kommer också som ett brev på posten (dött uttryck nu för tiden va?) trots att vi dricker litervis med vatten.

Till det viktiga: Den 9:e juni kommer vi hem till Stockholm och står då utan bostad. Är det någon som vet en lägenhet som vi kan bo i så hör av er. Tack på förhand! Åker tillbaka den 24:e juli, tror vi!